Extrakilon

Jag sitter och kikar lite på olika tips om hur man kan bli av med dom kilon man lagt på sig under graviditeten. Många tips är helt galna men vissa verkar ganska sunda...
Dom första veckorna kommer jag nog inte hinna tänka så mycket på vikten, men sen jävlar! Jag ska inte bli någon äcklig whitetrash-morsa som blir fetare och fetare för varje barn som kommer! Helst vill jag vara av med mina extrakilon till sommaren, men man får ju se hur mycket som följer med när ungen ploppar ut också. Förhoppningsvis finns det inte så många kilon kvar att kriga med!


Jag tänker inte köra med någon skinny bitch-metod, snarare "en sån där" när man går ner ett kilo i veckan... om jag ens kör med någon metod över huvudtaget? Kanske håller mig till sund mat och träning...? Det visar sig hur desperat jag är helt enkelt!

 

Jag har hittills gått upp 16-17 kg vilket är mycket enligt vissa och lite enligt andra... ganska normalt enligt många och mig själv. Vissa går bara upp exakt det barnet väger + lite vätska osv, medans andra går upp 30+. Helt olika från person till person hur mycket vatten man binder osv... känns därför inte som att jag är något extremfall varken åt det ena hållet eller det andra. Jag skulle kalla mig själv ett "normalfall"…

 

Min kropp har bundit väldigt väldigt mycket vätska, det är en sak som är säker! Jag bjuder därför på en bild som kan intyga det...


Hejdå



Dagens

DAGENS VILL HA: Ut bebisen!!
DAGENS KLÄDSEL: Hemsk! Marinblå underställsbyxor & en svart hemsk hoodie
DAGENS SMINK: inget än så länge...
DAGENS FRISYR: Uppsatt
DAGENS HÄNDELSE: Gått ut med hunden
DAGENS LÅT: -
DAGENS PLANER: Ta det lugnt, ta det lugnt, ta det lugnt och mysa med Simon
DAGENS SAKNAD: Dagsljus typ
DAGENS DUMMASTE: -
DAGENS DROG: Varm oboy med grädde
DAGENS ROLIGASTE: -
DAGENS FAVORIT: Mina underställsbyxor! Precis lagom varma i vår kalla lägenhet
DAGENS KÖP: -
DAGENS GODIS: Kladdmuffins
DAGENS DRYCK: Varm Oboy!
DAGENS LÄSNING: -
DAGENS HUMÖR: Utvilad & förhoppningsvis glad!
DAGENS ORD: "Dagens"

Idag är det ju BF dagen som folk säger. För att vara ärlig vet jag inte vad BF står för, det är aldrig någon som skriver det, men kan tänka mig att det kanske står för Beräknad Födelse?
Det känns riktigt kul och spännande att ha kommit ända hit iaf men jag har svårt att tro att bebisen kommer ut idag... det är för kallt helt enkelt! Jag kan iaf säga att jag helt och hållet har ställt in mig på att bebisen kan komma precis när som helst! Därför tar jag verkligen dagen och allt precis som det kommer!
Simon är ledig en vecka efter idag, så jag önskar verkligen och hoppas att den kommer titta ut någon gång nu i veckan!
Jag känner mig 110% redo för allt som har med bäbisar och förlossning att göra! go go go

I BB-väskan



Jag och Simon har bestämt att dom här kläderna (övre bilden) får bebisen ha på sig på BB. Men Simon var orolig för att bebisen kanske var större än en storlek 50, så han skulle bestämt ha med sig ett set till i storlek 56! (nedre bilden)



Sen packar vi med någonting varmt och mysigt att resa hem i!



Resten va inge roligt att ta kort på...


För skojs skull och för nyfikna!

Igår böt jag vecka igen, det innebär att jag nu gått 39 fulla veckor och är en dag in i vecka 40. Jag har med andra ord 6 dagar framför mig till beräknat datum. Spännande!

Såhär ser min mage ut idag...


V. 39+1

Här kommer både text om vad jag avklarat och vad jag har att vänta mig...


Vecka 39

Kroppen: Bestäm dig för att du är klar att föda ditt barn! Nu är du klar med förberedelser och du är redo. Känslomässigt känner man ofta blandade känslor, man är otålig samtidigt som man kan känna rampfeber.
Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den.

Barnet: Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältningssystemet och celler från tarmväggen. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång.


Vecka 40

Kroppen: Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Exakt vad som gör att förlossningen startar vet man inte. Det är troligen barnet som sätter i gång den. Många funderar över om det är möjligt att sätta i gång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Det finns dock inget sätt att själv tvinga i gång förlossningen, utan barnet kommer när det är klart. Förlossningen sätts bara i gång på sjukhuset om det finns någon medicinsk anledning, till exempel att du har högt blodtryck. Trycket från barnets huvud mot livmoderhalsen kan påskynda förlossningsstarten. Trycket gör att det utsöndras oxytocin, ett hormon som signalerar till livmodern att den ska dra ihop sig. När livmodern drar ihop sig allt oftare och starkare, trycks barnets huvud ännu mer ner mot livmoderhalsen. Den ger efter så småningom och börjar öppna sig.
Det kan hända att trycket blir så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, vilket gör att fostervatten börjar rinna ut. Kontakta då alltid förlossningsavdelningen för vidare information och omhändertagande. Om man mår bra och inte fått värkar än kan man få åka hem igen.

Barnet: Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det däremot finns mekonium i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet.
Barnet är redo att möta omvärlden, 92 procent av alla barn föds mellan vecka 38-42.

Vecka 38 + 4, jag har ingen navel

Idag var jag hos barnmorskan för kanske sista gången? Jag passade på att fråga frågor som jag ville att hon skulle besvara av sin erfarenhet, frågor som "Vad tror du att det blir?" och "När tror du att jag kommer föda?". Det jag
fick till svar var, om jag kortfattar det: hon tror det blir en kille och hon skulle chansa på inom en vecka(!!!!).
Båda svaren chockade mig eftersom dom var ganska säkra på ultraljudet att det är en tjej och eftersom förstföderskor brukar gå över tiden (jag är beräknad 15 januari)...
Men shit va spännande det är!! Idag passade jag och Simon på att hämta upp vaggan som bebisen ska sova i... man kommer nämligen inte in i vårt förråd när man vill, det är öppet en timme, 3 dagar i veckan!

För min del får bebisen gärna komma NU NU NU
Allt är ju förberett och klart,
och nu "börjar jag bli" otålig!
...för den som inte känner mig... jag hatar att vänta!

Äntligen 2010!

Lite så känns det... har nämligen varit lite orolig över att barnet skulle bestämma sig för att titta ut 2009! Egentligen inget fel med det men vill hellre ha en unge som är född tidigt på året än sent... och nu får jag de! Jag är lycklig!

För tillfället är lillesyster Elaine och Simons lillesyster Hiyab på besök hos oss. Dom ska båda sova över eftersom dom har så kul med varann! Imorgon kommer Yssa & Viktor hit. Jag tänkte bjuda dom på mat. Planen var väl att vi skulle se Avatar vid 6-tiden också, men alla biljetter var slut... Yssa tyckte vi lika gärna kunde spela Risk och inget mig emot!!

Jag lyckades få en (enligt mig) as najs bild på magen medans barnet rör sig... hoppas ni kan se vad jag menar! Magen ser lite sne ut för barnet trycker nämligen ut rumpan hihi



Idag är det den mörkaste dagen på året.

Usch va dåligt jag sov inatt, drömde hela tiden! Jag drömde en sån där jobbig dröm där man har jätte brottom men allt går i slowmotion! Usch Jag känner mig fortfarande stressad, men inte så konstigt.. när vi beslutade oss för att gå upp så hittade Simon en "försvunnen" lapp i sina byxor med barnmorsketiden på. Vi tog förgivet att det var idag klockan 10 och vi vaknade klockan 10, kul. Vi stressade våra asses off och var på barnmorskemottagningen klockan kvart-20 över 10! Väl på plats får vi veta att den 22a är imorgon... Livet är inte lätt när man är nyvaken!

Idag ska vi köpa oss en Babybjörn bärsele som jag bestämt vill ha när barnet kommer. Känns som att det kommer underlätta mycket vid alla tillfällen då det blir jobbigt att släpa med sig vagnen! Efter det ska vi iaf till årsta och fortsätta med julklapparna, börjar bli lite drygt nu men idag är sista tillfället som vi har tid med dom!

En sån i svart blir det!


Magen

Vecka 29 & Vecka 36

Jag har aldrig längtat så mycket till någonting i hela mitt liv så som jag längtar till barnet bestämmer sig för att komma ut! Det bästa är såklart att jag ska bli mamma och att Simon ska bli pappa, inget snack om saken! Men OJ vilken lättnad att bli av med magen! Den är så ivägen! Det är varken mysigt eller gulligt att vara gravid längre, det är rent utsagt jobbigt! Jag går nästan hellre runt barfota än att försöka få på mig strumporna, halsbrännan är på besök vareviga dag och min kropp är så fylld av vätska så jag varken kan ha på mig ringen eller mina skor! Men värst av allt, nu när vintern är som kallast, jag kan inte få igen vinterjackan!! Tro mig när jag säger att jag räknar dagarna, men tro mig också när jag säger att det här antagligen är det bästa beslut jag tagit i mitt liv! Att jag känner mig blek, stor som ett hus och smidig som ett kylskåp kommer nog inte att kunna mätas med hur stolt jag kommer känna mig som mamma!

Det känns bra för mig själv att skriva ner det här nu när dom flesta tankarna fastnar kring hur allt känns just nu! Om allt jag läst kring folks graviditeter stämmer så är jag verkligen lyckligt lottad, problemen ovan är ju trotts allt dom enda problemen jag har med min graviditet...


4 veckor kvar till beräknat datum

"En del av mig"


Vecka 36

Nu har bebisen ökat med 250 g sedan förra veckan och väger ca 2750 g och är ca 46 cm lång. (34 cm från huvud till stjärt.) Föds din bebis i vecka 36 klarar den sig oftast alldeles utmärkt. Många kvinnor upplever att bebisen är mer stilla nu än tidigare. Nu avslutas ett kritiskt stadium av hjärnans utveckling, den är färdigväxt och mogen för livet efter förlossningen.


RSS 2.0