En helt vanlig måndagsnatt


Jag var nyss ut med Debbie på hennes sista promenad innan läggdags!
Ute var det alldeles tyst, mörkt och tomt. Förr tillhörde jag dom som är mörkrädda, jag var rädd för att gå hem ensam sent, rädd för mörkret och rädd för tystnaden..
När jag var ut nyss, kände jag mig bara trygg. Absolut inte för att jag hade med mig min lilla hund, snarare för att det var just tyst, mörkt och tomt. Det gick upp för mig att precis en sån här sen kväll/natt, då många skulle känna sig som mest rädda, borde man inte känna sig något annat än trygg! Trygg för att man är helt ensam i mörkret och det enda man hör är tystnaden..

Jag saknar verkligen Simon!! Men nu är det inte många dagar kvar tills han kommer tillbaka! Som tur är! Idag skickade han ett sånt där gulligt sms innan han gick och la sig (fast vi precis sagt godnatt och lagt på). Det stod såhär:
"Jag älskar dig mest av allt min finaste Gulligaste bästa. Sov gott älskling" 
Det förgyllde min natt. Han gör mig glad och varm i hjärtat ♥ hihi



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0